Jag har inte använt teven som barnvakt sedan mars, vi har inte ens haft en dvd-spelare och inga barnfilmer inne. För någon dag sedan svaldes stolthet, det hämtades in filmer från förrådet och möjlighet att titta på film ordnades.
Vi tittade på Madicken. Edith blev rädd. Hon blev rädd för Farbror Nilsson (han var ju full) och tyckte att Abbe inte var rolig alls (men det är han väl inte heller). Och då spolade jag till och med förbi greveabbenilssonkråk-spökscenen. Edith kommer gråtandes till köket och säger att det är läskigt. Jag frågade vad den där Abbe har sagt och Edith berättade att han talade läskigt och på finska.
Vi stängde av och byggde pussel istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar