Fastlagsbullarna är i ugnen, jag funderar på att ta fram pelargonerna ur krypgrunden (måtte de ha klarat vintern) och är ensam hemma med Plingplongpuff. Idag känner jag livet i mig.

Inatt sov Inga sin första tolvtimmarsnatt. Det, efter att ha vaknat olidligt tidigt alldeles för många mornar den senaste tiden. Igår fick hon förtära potatis, gröt och välling. Och det sover man gott på. Helamma i sex månader är nog ingenting för mig. Jag satsar på proppmätt unge istället.

Pappa har skidat Vasaloppet. Jag tycker han är häftig.