tjejmilen

I våras försågs jag med ett par springskor, tights och tröja (tack, moster) samt ett löfte om att få spendera en hösthelg i Stockholm med min mamma och mina två äldsta systrar. Det krävdes för att jag skulle skrida till verket.

Jag följde ett program för att klara av att springa 5 km och efter det ett 10 km-program. Minns att jag var en av få som valde bort gymnastik i gymnasiet; läste hellre en halvtråkig biologikurs än var med i skolgymnastiken. Nu har jag sprungit tjejmilen och jag är stolt över mig själv.

Och helgen i Stockholm var fin. Hotellfrukost, spatserande på stan, världens godaste pizza, pidro på café, ostkaka som belöning efter sprungen mil, vackra människor och en fin familj att komma hem till.