kö

Vi sitter i bilen och väntar på att få köra in på rg. Edith kråmar sig och håller på att gå under av tristess. Hon trycker på varningsblinkers och sådär. Ändå är det här mycket bättre jämfört med vad som väntar oss ombord. Jag menar, här och nu kan ju inte barnen springa iväg nånstans. Ett såhär långt blogginlägg går inte att skriva på färjan.

HOPPAS barnen slocknar i sina små sovsäckar.